Hoppa till huvudinnehåll

Svenska kraftnät använder kakor (cookies) för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor. Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Frågor och svar

Följ projektet via

Här listar vi några av de vanligaste frågorna om projektet Kilanda–Stenkullen.

Hur ska ledningarna mellan Kilanda och Stenkullen gå efter förnyelse?

Det är ännu inte bestämt hur ledningarna ska förnyas och i vilken sträckning de ska gå. Svenska kraftnät utreder olika alternativ och har flera aktuella utredningskorridorer efter myndighetsdialogen. Till höstens samråd kommer vi att ta fram ett sträckningsförslag. Därefter kommer vi att välja sträckning att söka tillstånd för. 

Varför ska båda ledningarna förnyas och kommer de att sambyggas i gemensamma stolpar eller byggas parallellt?

Svenska kraftnät planerar att förnya båda ledningarna inom ramen för projekt Kilanda-Stenkullen. Den tekniska utformningen och hur ledningarna ska förhålla sig till varandra efter förnyelsen är under utredning. Sambyggnad av flera ledningar i gemensamma stolpar är något som Svenska kraftnät undviker, men som kan vara aktuellt i undantagsfall om en sådan lösning kan hanteras systemtekniskt.

Det kan bli aktuellt med sambyggnad, det kan också bli aktuellt att parallellbygga ledningarna såväl som att låta dem gå i separata ledningsgator, eller en kombination på olika delsträckor. 

Vad innebär det att jag fått utskick?

Att ni har fått utskicket innebär att er fastighet ligger inom eller i nära anslutning till de aktuella utredningskorridorerna och därmed också kommer att få inbjudan till samrådet (som är öppet för alla). Inom korridorerna kommer sedan Svenska kraftnät att presentera ett sträckningsförslag i samband med att samrådet startar under hösten.  Utredningskorridoren är generellt sett runt 400 meter bred, men den faktiska ledningsgatan för sträckningsförslaget kommer vara runt 50-100 meter bred beroende om en eller två ledningarna ska rymmas i ledningsgatan.

Det innebär att det enbart är en del av den aktuella utredningskorridoren som kommer att beröras och om er fastighet kommer att beröras bestäms först när sträckningen bestäms och koncessionsansökan skickas in. (det förutsätter givetvis att koncessionen sedan beviljas)

När vet jag om min fastighets berörs?

Att välja sträckning är process i flera steg, med ambitionen att hitta en sammantaget så lämplig sträckning som möjligt. Först tar vi fram flera utredningskorridorer som vi undersöker närmare för att avgöra vilka korridorer som vi ska samråda om. Inför samrådet tar vi även fram ett förslag på sträckning inom den valda korridoren. I samrådet  samlar vi in yttranden och information som kan påverka sträckningsvalet tillsammans med inventeringar och undersökningar. Efter samrådet ligger inkomna yttranden och identifierade värden till grund för det slutliga valet av sträckning. Detta kommer vi att söka koncession för, och i samband med det är sträckning att betrakta som bestämd. Det beräknas ske 2025. 

Vem beslutar att en kraftledning får byggas?

Svenska kraftnäts roll är att utreda möjliga alternativ och att förorda den utbyggnad som vi bedömer vara lämpligast. Vi lämnar en ansökan om tillstånd, så kallad koncession, för ledningen till Energimarknadsinspektionen.

Energimarknadsinspektionen prövar därefter ansökan och beslutar om ledningen får byggas enligt föreslagen utformning. Om Energimarknadsinspektionens beslut överklagas avgörs ärendet av regeringen.

Vad är ett samråd?

Samrådsprocessen är en viktig del när vi planerar en ny elförbindelse. Då kan du som berörs av våra planer att bygga ut stamnätet lämna synpunkter och information till Svenska kraftnät. Informationen är värdefull för oss att få ett bra underlag att välja en sträckning som på minsta sätt påverkar boende och miljön.

Vi samråder med fastighetsägare, närboende, kommuner, länsstyrelser, övriga myndigheter och intresseorganisationer.

Hur kan jag som fastighetsägare eller närboende påverka sträckningen? 

Detta gör främst under samrådet. Du har störst chans att påverka om du lämnar ditt yttrande under den period då vi presenterar ett nytt samrådsunderlag eftersom vi sammanställer inkomna yttranden i en samrådsredogörelse. Perioden efter att vi har lämnat in koncessionsansökan, under en så kallad remisstid, kan du även lämna synpunkter till Energimarknadsinspektionen.

Hur informerar ni berörda under samrådet?

Det gör vi vanligtvis genom informationsutskick, annonsering i tidningar och här på webben. Som en del av samrådsprocessen har vi ofta öppna hus i de områden där vi planerar elförbindelsen. Där informerar vi om våra planer och svarar på frågor från berörda.

Vilken ersättning kan jag få som fastighetsägare och väghållare?

När vi bygger en ny ledning på en fastighet har fastighetsägaren rätt till ersättning. Ersättningen utgår ifrån expropriationslagstiftningen och innebär att man som fastighetsägare ska ha samma ekonomiska ställning efter det att ledningen byggts som man hade innan bygget inleddes. En engångsersättning betalas ut för intrånget och värdeminskningen som fastigheten lider av till följd av, samt ett påslag på 25 procent. Ersättning utgår även för skog som måste avverkas. Ersättningserbjudandena baseras på värderingar utifrån Lantmäteriets normer och principer.

Läs mer på sidan om ersättningar (länk)

Varför har Svenska kraftnät valt luftledning för förnyelsen av Kilanda-Stenkullen?

När Svenska kraftnät förstärker stamnätet gör vi det vanligen med 400 kV luftledningar för växelström. Det för att uppfylla kraven på tillgänglighet, robusthet och hållbarhet, samt att värna om de ekonomiska medlen som står till Svenska kraftnäts förfogade.

En kabelförläggning av en 400 kV-växelströmsledning har tekniska begränsningar, har sämre tillgänglighet, kortare livslängd, kostar flera gånger mer och det finns dessutom en begränsning i mycket kabel som ett system kan hantera utan att få problem med elkvaliteten. Därför övervägs kablifiering av ledningar endast i undantagsfall, där luftledningar inte är genomförbart eller där särskilda förutsättningar gör att kabel är att föredra.

I praktiken innebär det i princip att kabel i växelströmsnätet enbart övervägs om det är miljömässigt motiverat, tekniskt hanterbart och där framkomlighet för luftledning inte bedöms finnas.

Hur bestäms valet mellan luftledning och markkabel?

När vi bygger nya växelströmsledningar i stamnätet utgår vi alltid från den teknik som anses mest lämplig utifrån projektets förutsättningar. Samtidigt beaktar vi också ledningens funktion i förhållande till det övriga nätet eftersom vårt elsystem påverkas av vilken teknisk lösning som tillämpas.

För de högre spänningsnivåerna som vi har i vårt stamnät har luftledningar, där det är framkomligt, visat sig vara det teknikval som är mest lämpligt ur ett tekniskt, systemmässigt och samhällsekonomiskt perspektiv.

Det innebär att luftledning alltid utreds som vårt huvudsakliga teknikval där det anses framkomligt och eftersom vi bedömer det vara framkomligt med luftledning mellan Kilanda och Stenkullen finns det inget motiv till att överväga kabel.

Vem bestämmer vilka teknisk alternativ som ska förordas?

Svenska kraftnäts väljer vilket tekniskt alternativ som förordas. Detta görs av våra systemanalytiker och tekniska experter utifrån vilka förutsättningar som finns för den specifika ledningen men också systemet i stort. Sedan ansöker Svenska kraftnät om koncession hos Energimarknadsinspektionen (Ei) som besluter om ledningen ska få byggas en föreslagen teknisk utformning och sträckning. Överklagas Ei:s beslut avgörs ärendet av regeringen.