Hoppa till huvudinnehåll

Svenska kraftnät använder kakor (cookies) för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att använda webbplatsen accepterar du användandet av dessa kakor. Läs mer om kakor och hur du avaktiverar dem

Om flaskhalsinkomster

I Sverige genereras en stor andel av elen i norra Sverige, medan största delen av energianvändningen sker i söder. Det innebär att elen behöver transporteras långa sträckor via transmissionsnätet. Flaskhalsinkomster uppstår vid prisskillnader mellan elområden i dagen före-marknaden. Svenska kraftnät använder flaskhalsinkomsterna till att minska kostnaderna för elanvändare och producenter.

Sverige är indelat i fyra elområden. Indelningen baseras på var det finns strukturella flaskhalsar i överföringssystemet. Flaskhalsinkomster uppstår på grund av fysiska begränsningar i överföringen av el som leder till prisskillnader mellan norra och södra Sverige samt mellan Sverige och andra europeiska länder som vårt elnät är sammankopplat med. Flaskhalsinkomsterna motsvarar prisskillnaden multiplicerat med marknadsflödet mellan två elområden.

Flaskhalsinkomster hanteras som en skuld till marknadens aktörer

Flaskhalsinkomsterna används inte till att öka Svenska kraftnäts vinst. I stället kan de betecknas som en skuld till elmarknadens aktörer, det vill säga alla producenter och konsumenter. Pengarna kommer så småningom de som nyttjar transmissionsnätet tillgodo genom att Svenska kraftnät sänker tariffen till regionnätsbolagen.

När flaskhalsinkomster används uppstår redovisningsmässigt en intäkt, antingen direkt eller genom periodisering över nätinvesteringens livslängd. I båda dessa fall innebär det att vårt intäktsbehov från transmissionsnätstariffen minskar med motsvarande belopp. Transmissionsnätstariffen blir därmed lägre än den vore utan flaskhalsinkomster.

EU:s elmarknadsförordning bestämmer hur flaskhalsinkomsterna används

Svenska kraftnät får bara använda flaskhalsinkomsterna på de sätt som är fastslaget EU:s elmarknadsförordning.

Svenska kraftnät får enligt elmarknadsförordningen täcka kostnader från anläggningar och verksamheter som ökar eller upprätthåller överföringskapaciteten mellan elområden. Det kan t.ex. vara investeringar, mothandel, underhåll, reparationer och energiförluster.

Flaskhalsinkomster får också användas till att reducera transmissionsnätstariffen.

Svenska kraftnät står under Energimarknadsinspektionen (Ei) tillsyn som kontrollerar och följer upp att flaskhalsinkomsterna används på rätt sätt.

Kapacitetsförstärkande åtgärder

Svenska kraftnät räknar med att kapacitetsförstärkande åtgärder de kommande åren till stor del kommer att finansieras av flaskhalsinkomsterna, vilket på sikt ökar överföringskapaciteten och leder till sänkta flaskhalsinkomster.

Svenska kraftnät

Svenska kraftnät är en statlig myndighet vars uppdrag bestäms av regeringen. Vårt arbete styrs och regleras av ett legalt ramverk. Förutom svenska lagar, förordningar och föreskrifter omfattas vi även av EU-lagstiftning i form av direktiv och förordningar.

Läs mer om de lagar och regler som styr arbetet med kraftsystemet och elmarknaden på sidan Legalt ramverk

Är du privatperson och har frågor om elpriser och ditt elavtal?

Svenska kraftnät levererar inte el till privatpersoner. Har du frågor som rör ditt elavtal finns bra information hos Konsumenternas Energimarknadsbyrå Öppnas i nytt fönster  

Våra kunder: elproducenter och nätägare

Stora elproducenter och nätägare kan transportera el på transmissionsnätet om deras anläggningar är anslutna. Svenska kraftnäts nätkunder är ägare till stora elproduktionsanläggningar och regionnät som är kopplade till transmissionsnätet. 

På sektionen Aktörsportalen hittar du som aktör information, verktyg och länkar som rör systemdrift och elmarknad som är viktiga att känna till och använda i samarbetet med oss.

Systemutvecklingsplan 2022–2031

I den nya systemutvecklingsplanen för 2022–2031 redovisas Svenska kraftnäts bild av kraftsystemets framtida utveckling och de förändringar som måste hanteras för att även fortsatt ha ett robust och leveranssäkert kraftsystem och samtidigt möjliggöra energiomställningen.

Här hittar du också en beskrivning av de åtgärder och investeringar som planeras i transmissionsnätet under perioden 2022–2031.

Ta del av systemutvecklingsplanen
Granskad