Så säkrar Svenska kraftnät elförsörjningen i södra Sverige

Sedan nedläggningen av flera lokala produktionsanläggningar finns det idag ett elunderskott i södra Sverige (Elområde 4). Det gör att elförsörjningen i södra Sverige är beroende av import från andra elområden. Med SydVästlänken höjs överföringskapaciteten och jämnar ut prisskillnaderna som kan uppstå i södra Sverige. I transmissionsnätet till Malmöregionen finns begränsningar i överföringskapaciteten, som hanteras både på kort- och lång sikt.

2017 begärde E.ON att få öka effektuttaget från transmissionsnätet från 650 till 1 000 MW i Malmöregionen. Bakgrunden till det ökade behovet var att lokal produktion lades ner med kort varsel med anledning av bristande lönsamhet. Då kapaciteten på transmissionsnätsledningarna som matar regionen var uppnådd kunde Svenska kraftnät omgående inte tillmötesgå den ökade efterfrågan.

Åtgärdspaket Skåne har medgett kortsiktig ökning av effektuttaget

Som en kortsiktig lösning på den kapacitetsbristen som finns i delar av södra Sverige har Svenska kraftnät i samarbete med E.ON tagit fram en lösningsplan som kallas ”Åtgärdspaket Skåne”. Åtgärdspaketet har redan i början av 2021 möjliggjort ett ökat effektuttag från transmissionsnätet runt 150 MW och när hela åtgärdspaketet är på plats förväntas den totala effektuttaget kunna öka till 1 150 MW. Åtgärdspaketet hanterar hela E.ON:s prognostiserade effektuttag fram till 2024 och innebär att efterfrågan om ökade effektuttag som finns i Malmö kan tillmötesgås tills transmissionsnätet är förnyat.

Åtgärdspaketet innebär bland annat att vi inför en temporär skyddslösning för hantering av fel på de ledningar som matar området. Åtgärderna omfattar dessutom uppgradering till tvåbrytaranslutning av systemtransformatorer, framtagande av en beredskapsplan och installation av mätning för dynamisk ledningskapacitet. Förutom detta så välkomnar Svenska kraftnät också initiativ och lösningar som innebär att regionnätsägarna i de berörda områdena begränsar sina uttag genom att säkerställa att befintliga produktionsanläggningar i området förblir tillgängliga och producerar el under de högsta förbrukningsperioderna.

Kapacitetshöjningar i transmissionsnätet till Malmöregionen 2024

Malmö-2.jpg
Transmissionsnätet kring Malmöregionen. 

 

Transmissionsnätsledningarna som matar Malmöregionen är Söderåsen-Barsebäck, Barsebäck- Sege och Hurva-Sege. Ledningarna är nära sin tekniska livslängd och är sedan tidigare planerade att förnyas i det som benämns ”Västskustförnyelserna”. När ledningarna förnyats till modern standard ökar överföringskapaciteten och de begränsningar som idag hindrar ett ökat effektuttag försvinner. Projekten prioriterades därför upp och förnyelserna förväntas vara genomförda 2024, vilket innebär att vi då har långsiktigt hanterat kapacitetsbristen till Malmö.

Med SydVästlänken i drift höjs överföringskapaciteten till södra Sverige

Sedan 2011 är Sverige uppdelar i elområden. Elområdena ger genom prissignaler en tydlig indikation på var i landet det finns behov att öka elproduktionen för att bättre motsvara förbrukningen i just det området.

Södra Sverige utgörs av elområde 4 och sedan nedläggning av produktionsanläggningar som kärnkraftverket i Barsebäck och Öresundsverket finns ett underskott av produktion i elområdet. För att kunna tillmötesgå efterfrågan på el behöver den överföras från andra elområden. I snittet mellan elområde 3 och 4 finns idag en flaskhals som begränsar överföringskapaciteten. När elbehovet överstiger tillgänglig överföringskapacitet behöver el importeras från utlandet till en högre kostnad, vilket leder till att södra Sverige periodvis har högre elpriser än övriga landet. Det innebär inte att södra Sverige lider risk för elbrist, även om marginalerna har minskat när temperaturen är som kallast. 

Skåne-3.jpg
SydVästlänken likströmsförbindelse visas som streckad rosa linje, från Barkeryd ner till Hurva. 

 

För att öka överföringskapaciteten till södra Sverige och bygga bort den flaskhals som leder till prisskillnader mellan elområde 3 och 4 har Svenska kraftnät byggt SydVästlänken. Med SydVästlänken södra likströmsförbindelsen i drift ökar kapaciteten i snittet och de periodvisa prisskillnader som tidigare funnits mellan elområde 3 och 4 kommer att jämnas ut. SydVästlänkens likströmsförbindelse skulle ha tagits i drift 2015, men drifttagningen har försenats till följd av tekniska problem i omriktarstationen.

Överföringskapaciteten till södra Sverige kommer att öka ytterligare med den förstärkning Svenska kraftnät planerar på östkusten, med nya 400 kV-ledningar mellan Ekhyddan och Nybro samt från Nybro vidare till Hemsjö.

”Elbrist” kan betyda många olika saker

I den offentliga debatten används olika begrepp för att diskutera de utmaningar som kraftsystemet står inför. Många gånger är de begrepp som används inte tillräckligt precisa för att de olika synpunkterna inte ska riskera att missförstås. Vi vill därför försöka att klargöra vad vi menar med de begrepp som Svenska kraftnät använder när vi diskuterar utmaningarna i kraftsystemet.

Elbrist kan avse antingen en brist på elenergi eller eleffekt. Elenergi, eller energi, vilket är det begrepp som vanligen används, är den mängd el som produceras eller förbrukas under en tidsperiod t.ex. ett år, oavsett när under året det sker.  Eleffekt, eller bara effekt, är den mängd el som produceras och förbrukas i varje ögonblick.

Sverige har ett stort överskott på elenergi som exporteras årligen. Däremot visar de analyser som Svenska kraftnät gör varje år att effektbalansen, eller tillgången på eleffekt, successivt har försämrats under de senaste fem åren. Sverige har i dag ett underskott på effekt under de kallaste timmarna under året och måste förlita sig på import.

Med effektbrist menar vi den situation som kan uppstå då det inte finns tillräckligt med el för att möta förbrukningen i Sverige eller inom något av de fyra elområden som Sverige är uppdelat i.

Kapacitetsbrist används för att beskriva svårigheten att, trots att det finns tillräckligt med eleffekt i systemet i stort, överföra den till kunderna inom ett mer avgränsat geografiskt område och då speciellt till förbrukningscentra som storstäder och till andra större uttagskunder som serverhallar eller annan ny elintensiv industri. Det kan också finnas brist på överföringskapacitet i transmissionsnätet mellan elområden och länder, något som i den här beskrivningen inte kallas kapacitetsbrist.

Granskad